ett tåg på rim, badabim
En liten sammanfattning av veckans underbara dagar!
(läs om du så behagar)
Åkte bil å tåg norröver
Hittade i Gävle Mr. Schröder.
Mys å dans å tävling
Vänner å nån fling.
Underbara dagar med dansfolk
Även om en å annan i lördags behövde tolk.
Tagit det lugnt i Delsbo
Pluggat å hittat en inre ro.
Hoppas på lycka imån på min tenta
Ingen vill väl va en misslyckad jänta.
Längtar hem en liten skvätt
Efter familjen å min pojke - rätt.
"du har fastnat på min näthinna"
Så sa du min gudinna.
Fina dagar har det varit på planeten
Med nu ska jag tillbaka till verkligheten.
Pussar på er alla sötsaker
Ät nu många peppakaker.
Å nu sitter man på tåget hem,
Vi har haft en mysig semester jag å Em.
Varvar nu plugg med surf på internet,
Med Ems bredvid känns allting rätt.
Jag älskar dig raringen min,
Puss å kram Fian din!
en ängel utan snödriva
Tisdagsväder, tisdagskänslor, tisdagsplaner, tisdagsböter, tisdagstystnad...
.........Tisdag, tisdag, tisdag....
Helgen som gick var trevlig. :) Lite bilder finns på pixbox. Skönt å känna alkoholen ta över vardagen å bara sluta existera för en stund. Massa bus med flickorna (på balkonger å så) å tyvärr en smäll till Lina. (Vad kom den ifrån?!) FÖRLÅT!
Slutspurt i skolan, Norrland i helgen. Något att verkligen se fram emot. Tommy, u make me smile!
Inte en hel blogg till dig Daniel, men väl en hälsning! :)
Myskväll igår, som förbyttes i en ångestnatt. Förlåt raring, men du skötte dig bra. Du betyder.
Tänker massor på alla mina vänner runt om i landet. Ni betyder så mycket för mig en dag som denna. Jag vill inte fundera på hur det skulle vara utan er! Tack alla, för att ni får mig att stå ut en dag som denna!
Need no words. Du vet om du betyder. :)
Emelie <<3 (ingen som du, ingen som vi.)
Gilbert - 1 månad av lycka :)
På en månad kan mycket hända
För en ensam flicka kan ett helt liv vända
För en vacker pojke kanske lyckan kom
Inombords ger han en känsla hon tycker om
För flickan är det nu mer ljust än mörkt
För stunden är han det hon inte visste att hon sökt
Orden är många men svåra att finna
Det finns inget att förlora men massor att vinna
Men att säga tack för något ingen kan beskriva
Det är lika svårt som att göra en ängel utan snödriva
.........Tisdag, tisdag, tisdag....
Helgen som gick var trevlig. :) Lite bilder finns på pixbox. Skönt å känna alkoholen ta över vardagen å bara sluta existera för en stund. Massa bus med flickorna (på balkonger å så) å tyvärr en smäll till Lina. (Vad kom den ifrån?!) FÖRLÅT!
Slutspurt i skolan, Norrland i helgen. Något att verkligen se fram emot. Tommy, u make me smile!
Inte en hel blogg till dig Daniel, men väl en hälsning! :)
Myskväll igår, som förbyttes i en ångestnatt. Förlåt raring, men du skötte dig bra. Du betyder.
Tänker massor på alla mina vänner runt om i landet. Ni betyder så mycket för mig en dag som denna. Jag vill inte fundera på hur det skulle vara utan er! Tack alla, för att ni får mig att stå ut en dag som denna!
Need no words. Du vet om du betyder. :)
Emelie <<3 (ingen som du, ingen som vi.)
Gilbert - 1 månad av lycka :)
På en månad kan mycket hända
För en ensam flicka kan ett helt liv vända
För en vacker pojke kanske lyckan kom
Inombords ger han en känsla hon tycker om
För flickan är det nu mer ljust än mörkt
För stunden är han det hon inte visste att hon sökt
Orden är många men svåra att finna
Det finns inget att förlora men massor att vinna
Men att säga tack för något ingen kan beskriva
Det är lika svårt som att göra en ängel utan snödriva
Nya Fia!
Hej hopp!
Så vart man nyss hemkommen från frisören. När man ställer upp som hårmodell kan det gå hursomhelst. Å så här gick det! :D Kommentarer på det?!
Annars knallar livet på. Kär å galen! :)
Puss på er!
lyckligt slut?
Det här är berättelsen om veckan som gick (i helt eller delvis okronologisk ordning;
Det var en gång en flicka som tog sina vackraste änglar och åkte norröver i en svart liten bil. Dom skulle till Delsbo, i den fina gäslägenheten med sköna sängar och fina lakan. Där i lägenheten skrattades det mycket, röktes på balkongen, byttes kläder 523 gånger och delades ut diverse skönhetsprodukter till höger och vänster. Musik porlade fram ur Ems dator och livet var en fest, med några glas vin och någon cider till tilltugg.
Under några dagar dansade flickorna fram på små rosa moln, samt på dansgolvet i Hudiks folkets hus. Många prinsar visade framfötterna men vi änglar hade bara ögon för varandra. Den vackra älvan i sjumilakliv fick dock hjärtat att volta runt hos flickan - älvan, hon fick den bästa dansen. Tommy skötte sig ypperligt och dansen inför Sundsvallstävlingen som i framtiden skulle äga rum kändes förträfflig. Lördagskvällen avslutades på ett mindre sagoaktigt slut, men det verkar som om mirakel även kan ske i människorvärlden.
Förutom ömmande fötter, muskel, led och träningsvärk fanns hos änglarna stora leenden på läpparna efter helgen. Som om inte två av flickorna hade fått nog gav sig Emelie och Fia iväg på tränaräventyr i Delsbo och Söderhamn. Å vilka små stjärnor. Värt varenda timme, även om majoriteten av vanligt folk skulle åberopa sinnesförvirring om de visste att töserna under tre dygn varit dansant aktiva i 37 timmar.
Hemresan bestod av många tankar och funderingar, precis som uppresan för den delen. Ännu en helg hade gänget avverkat i dansens fotspår. En shoppingrunda här, å en matbit där, samt en fika och invägning där blev en helt magisk weekend. Tyvärr byttes leendet ut i total katastrofisk panik 2,5 mil innan Gävle, då den svarta lilla bilen halshöggs vid bränsleslangen. Ompackning, bilputtning, snöstorm, sommarskor, varningstriangel, pappa, bärgningsbil. Tankarna var överallt och tillslut satt flickorna i en varm bil med två gentlemen.
Tommy kramade om oss hårt, väl framme i Gävle. Få människor är så gudomliga som han. En räddare i nöden. Biljard, pilkastning, tacos, Desperata Hemmafruarnas säsongsavslutning, lite alkohol samt en stenhårdsäng gjorde deras väntan mindre plågsam. Dagen efter flörtades det hej vilt i Volvo/Renault butiken - vilket tillslut resulterade i en lånad kaffekopp samt en lagad bil. Dessutom, en 2000 kronor fattigare fattig student.
Äntligen var dom på väg igen! Dock hade Herr Vinter satt sina spår i form av vita frysta vattenmolekyler längs övre delen av landet. Något som vår huvudstads kära invånare helt och hållet hade förträngt. 10 timmar i ett kaotiskt klimat, med bilköer utan dess like, fick töserna genomlida. Det var plågsamt, det var tröttsmat, men dom kunde inte mer än skratta åt situationen. Det är svårt att tänka klart i förvirrade situationer. Klockan 4, torsdag morgon kunde äntligen 2:ans växel läggas i och äntligen rullade bilen mot sitt mål.
Slutet på veckan som gått, har för flickans del mest varit sovandes. Hjärtklappning, andnöd, tankar och saknaden av livslust har krypit sig över henne titt som tätt. Förkylningen samt alla yttre och inre kroppsliga skador skulle under veckan som följde undersökas av doktorn. Resterande dagar kändes som ett dimmigt töcken för flickan, hon visste inte riktigt vad som hänt fram till nu. Men hon visste att middagar, vinglas, filmer, godis och vänner låg nära på näthinnan.
Dessutom fanns det en prins som höll om henne om natten, någon som faktiskt fick henne att känna sig lugn. Hon var tacksam men rädd, ibland är det svårt att förklara. Utan Emelie, Anna och Linda skulle varken lördagens middag, resan eller hennes liv varit givande. Och familjens band går inte att klippa, dom bara finns där. Hon är lyckligt lottad, men levde hon lycklig i alla sina dagar?
Det var en gång en flicka som tog sina vackraste änglar och åkte norröver i en svart liten bil. Dom skulle till Delsbo, i den fina gäslägenheten med sköna sängar och fina lakan. Där i lägenheten skrattades det mycket, röktes på balkongen, byttes kläder 523 gånger och delades ut diverse skönhetsprodukter till höger och vänster. Musik porlade fram ur Ems dator och livet var en fest, med några glas vin och någon cider till tilltugg.
Under några dagar dansade flickorna fram på små rosa moln, samt på dansgolvet i Hudiks folkets hus. Många prinsar visade framfötterna men vi änglar hade bara ögon för varandra. Den vackra älvan i sjumilakliv fick dock hjärtat att volta runt hos flickan - älvan, hon fick den bästa dansen. Tommy skötte sig ypperligt och dansen inför Sundsvallstävlingen som i framtiden skulle äga rum kändes förträfflig. Lördagskvällen avslutades på ett mindre sagoaktigt slut, men det verkar som om mirakel även kan ske i människorvärlden.
Förutom ömmande fötter, muskel, led och träningsvärk fanns hos änglarna stora leenden på läpparna efter helgen. Som om inte två av flickorna hade fått nog gav sig Emelie och Fia iväg på tränaräventyr i Delsbo och Söderhamn. Å vilka små stjärnor. Värt varenda timme, även om majoriteten av vanligt folk skulle åberopa sinnesförvirring om de visste att töserna under tre dygn varit dansant aktiva i 37 timmar.
Hemresan bestod av många tankar och funderingar, precis som uppresan för den delen. Ännu en helg hade gänget avverkat i dansens fotspår. En shoppingrunda här, å en matbit där, samt en fika och invägning där blev en helt magisk weekend. Tyvärr byttes leendet ut i total katastrofisk panik 2,5 mil innan Gävle, då den svarta lilla bilen halshöggs vid bränsleslangen. Ompackning, bilputtning, snöstorm, sommarskor, varningstriangel, pappa, bärgningsbil. Tankarna var överallt och tillslut satt flickorna i en varm bil med två gentlemen.
Tommy kramade om oss hårt, väl framme i Gävle. Få människor är så gudomliga som han. En räddare i nöden. Biljard, pilkastning, tacos, Desperata Hemmafruarnas säsongsavslutning, lite alkohol samt en stenhårdsäng gjorde deras väntan mindre plågsam. Dagen efter flörtades det hej vilt i Volvo/Renault butiken - vilket tillslut resulterade i en lånad kaffekopp samt en lagad bil. Dessutom, en 2000 kronor fattigare fattig student.
Äntligen var dom på väg igen! Dock hade Herr Vinter satt sina spår i form av vita frysta vattenmolekyler längs övre delen av landet. Något som vår huvudstads kära invånare helt och hållet hade förträngt. 10 timmar i ett kaotiskt klimat, med bilköer utan dess like, fick töserna genomlida. Det var plågsamt, det var tröttsmat, men dom kunde inte mer än skratta åt situationen. Det är svårt att tänka klart i förvirrade situationer. Klockan 4, torsdag morgon kunde äntligen 2:ans växel läggas i och äntligen rullade bilen mot sitt mål.
Slutet på veckan som gått, har för flickans del mest varit sovandes. Hjärtklappning, andnöd, tankar och saknaden av livslust har krypit sig över henne titt som tätt. Förkylningen samt alla yttre och inre kroppsliga skador skulle under veckan som följde undersökas av doktorn. Resterande dagar kändes som ett dimmigt töcken för flickan, hon visste inte riktigt vad som hänt fram till nu. Men hon visste att middagar, vinglas, filmer, godis och vänner låg nära på näthinnan.
Dessutom fanns det en prins som höll om henne om natten, någon som faktiskt fick henne att känna sig lugn. Hon var tacksam men rädd, ibland är det svårt att förklara. Utan Emelie, Anna och Linda skulle varken lördagens middag, resan eller hennes liv varit givande. Och familjens band går inte att klippa, dom bara finns där. Hon är lyckligt lottad, men levde hon lycklig i alla sina dagar?