LLL
Man skriver och tänker ofta "klokast" när man mår som sämst. Ändå förstår man inte i den stunden vad man säger. Först efteråt kommer insikten och då undrar man hur man kunde förstå men inte inse.
Idag har jag i alla fall insett att jag funkar så.
För första gången någonsin har jag haft ångest men ändå varit lycklig - en väldigt konstig känsla. Jag ser det som en klar fördel att jag trots mitt tryck över bröstet kan le och låta bli att gråta. Mina fötter tar mig framåt!
En klickare - en person som det klickar med innan man ens nästan sett den.
Hur kan någon förstå utan att det ens sägs något - så fort?
Le - Lyssna - Lev
Idag har jag i alla fall insett att jag funkar så.
För första gången någonsin har jag haft ångest men ändå varit lycklig - en väldigt konstig känsla. Jag ser det som en klar fördel att jag trots mitt tryck över bröstet kan le och låta bli att gråta. Mina fötter tar mig framåt!
En klickare - en person som det klickar med innan man ens nästan sett den.
Hur kan någon förstå utan att det ens sägs något - så fort?
Le - Lyssna - Lev
i kriget med dig själv
Tidigare var du en helhet, men nu är du inte bara två utan många olika delar. Tidigare var du en enda, hel enhet, men nu är du som en hel folkmassa. Ett fragment av dig är din pappa som talar, ett annat fragment är din mamma, och inom dig bråkar dom fortfarande med varandra, trots att dom kanske inte ens lever längre. Alla lärare som du har haft samlas också inom dig i sina små avdelningar, och alla präster du mött, alla munkar, alla välgörare, alla moralister - dom har alla en del i ditt psyke, sitt eget revir. Alla som någonsin gjort intryck på dig blir till ett fragment av din personlighet. Nu är du många olika människor - döda, levande, påhittade, från böcker du läst, från heliga skrifter, som egentligen bara är en annan sorts böcker, ett slags science fiction. Om du vänder blicken inåt ser du att du står mitt i en folkmassa. Du har gått vilse, och du ser inte längre vem du är i den här stora gruppen av olika människor - vilket ansikte är egentligen ditt ursprungliga ansikte? Alla låtsas vara du, och alla ser ut ungefär som du. Dom talar ditt språk och dom grälar ständigt med varandra. Du har blivit ett stort slagfält.
njutning
Efter att beskådat dessa bilder kan jag nog stolt konstatera att dansa är REN njutning för mig.
Jag går fortfarande på rosa moln efter helgen - mysfox är en klart beroendeframkallande drog.
"Hjärtslagen vet vad kärleken är, men det är ett helt annat slags vetande - intellektet kan inte förstå sig på hjärtslagen." (ur Boken om förståelse)
Jag går fortfarande på rosa moln efter helgen - mysfox är en klart beroendeframkallande drog.
"Hjärtslagen vet vad kärleken är, men det är ett helt annat slags vetande - intellektet kan inte förstå sig på hjärtslagen." (ur Boken om förståelse)
Yesterday 21/2
Åhhh. Alldeles alldeles underbart blev det... *lycklig*
Det var värt varenda mil (58 enkel resa) för att få dansa med alla gobitar.
Nedräkning till Sundsvall. *ticktack*
Det var värt varenda mil (58 enkel resa) för att få dansa med alla gobitar.
Nedräkning till Sundsvall. *ticktack*
dans dans dans!
Har drömt om dans inatt, antar att jag längtar till Yesterday ikväll.
Måtte det bli en tokbra danskväll - det behöver jag.
Here we come!
Måtte det bli en tokbra danskväll - det behöver jag.
Here we come!
klokhet och längtan
Bara för att jag är klok betyder det inte att jag hör vad jag själv säger.
Jag råkar faktiskt ha lite hörselproblem.
/ur min egen msnkonversation
Läser "boken om förståelse" mellan varven här på jobbet.
En riktigt tänkvärd bok so far. Vi måste vara rädda om oss själva och vår tid vi har att spela med.
Vänner är det bästa som finns.
(knyckt bild från flickotankar.blogg.se)
"Regn, regn,regn... Du är mitt hopp, mitt liv, min kärlek. :)"
(Peter min poet. - kan man annat än le?)
Längtar efter dansen i Sundsvall den 12 april - känner redan nu hur bra det kommer bli!
Ses vi?!
Funderar även på Yesterday på fredag... Ska jag?
Jag råkar faktiskt ha lite hörselproblem.
/ur min egen msnkonversation
Läser "boken om förståelse" mellan varven här på jobbet.
En riktigt tänkvärd bok so far. Vi måste vara rädda om oss själva och vår tid vi har att spela med.
Vänner är det bästa som finns.
(knyckt bild från flickotankar.blogg.se)
"Regn, regn,regn... Du är mitt hopp, mitt liv, min kärlek. :)"
(Peter min poet. - kan man annat än le?)
Längtar efter dansen i Sundsvall den 12 april - känner redan nu hur bra det kommer bli!
Ses vi?!
Funderar även på Yesterday på fredag... Ska jag?
mot nya mål.
vardagens tristess gör sig ständigt påmind men trots allt börjar solens strålar komma fram, sakta men säkert. allt är inte så hopplöst som det känns och kanske löser sig allt tillslut, om man vågar hoppas. idag åker jag mot borås för lite svettig härlig dans. sen stannar jag i några dagar i storstaden hos mina änglar och det ska bli helt underbart skönt. som jag ska krama om er hela högen. -kärlek-