filosofifia

poetry by night

"Tänk att ord kan vara så enkla i sin ensamhet men så djupa tillsammans. Dom skapar en förståelse i mellanrummen som kan slå omkull hela ens tillvaro."



när mörkret smyger på och jag inårt försvinner
ser du då att mina tårar rinner
att begära är inget som klär mig alls
allt jag vill är att andas, att få lägga min arm omkring din hals

jag försöker göra det som känns
plocka söta små blommor eller nässlor som bränns
livet är musik i all sin enkelhet
i rytmen finns en vacker medvetenhet

är du för kort har du svårt att nå trots dina försök att stå på tå
hur långt och högt du dig än sträcker är det inte alls säkert att du räcker
mina tankar kan vara svåra att förstå och dina steg på din stig kan bara dina fötter gå

ord kan vara väldigt enkla i sin ensamhet men tillsammans få ett otroligt djup
ett mellanrum ger trygghet vid förståelsens stup
hjälp mig att hjälpa mig
hjälp mig att hjälpa dig
ta ett danssteg för mig
jag tar ett andetag för dig

(all by myself mars 08)

du är det finaste på jorden. min egna systerpoet!