obetydlig?
känt mig obetydlig och bortglömd
jag förstår att hormonerna spökar
men det gör inte känslan mindre smärtfri
sist jag kände såhär var en gång på mellanstadiet
då alla tjejer i klassen gått samman
å skyndat sig ut från maten
bara för att kunna slänga alla mina kläder å gympapåse
mitt över hela golver i korridoren
tårar å otäcka känslor
utan att jag visste varför
ville ingen prata med mig
även om det hela gick över på en eftermiddag
minns jag känslan än
och jag välkomnar den inte gärna
men nu är den här
jag hoppas den försvinner lika fort även denna gång
är jag en så dålig människa?
Du kan aldrig bli bortglömd eller obetydlig, älskar dig...Kramar i massor
skyndar mig att hjälpa dig plocka upp alla kläder hållder din hand lite och hoppas du känner att jag är här, även om det är på avstånd.
det var kul att ses, o träffa din stora kärlek :) ni är fina.
jag hoppas innerligt att vi kan ses lite längre snart, vill prata och bara höra hur du har det.
pussar på kinden.
Du är varken obetydlig eller en dålig människa!! Inte på något vis raring! Hur stabila människor vi än må vara så behöver vi spegla oss i omvärlden för att se hur vi själva är som människor, vilka vi älskar, vilka som älskar oss, vad som betyder, vilka vi betyder för...osv. Ibland så finns bara inte spegeln där. Man ser inte klart!
Weeee looove you darling!
jag skickar betydelsefull karlek fran andra sidan! Du ar aldrig bortglomd, aldrig!
Ses snart min fina! PUSS
Vi glömmer dig inte i första taget. Kramar om!
Du är verkligen en helt underbar människa! Och underbara människor är betydelsefulla för denna värld. Jag kommer aldrig att glömma dig (men jag vet att jag är dålig på att höra av mig till folk i allmänhet...) Så även om det inte alltid känns så, ska du veta att jag finns nära i hjärtat.
<3 KRAMAR <3
Du är underbar och betyder massor för massa och för mig.. kramar om*